Anteckningar från Hearing 7 dec 2007

”Socialstyrelsen och Försäkringskassan fick i slutet av 2005 i uppdrag av regeringen att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Hösten 2007 publicerade Socialstyrelsen en vägledning för sjukskrivning som fick namnet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.”

 När de specifika rekommendationerna för diagnosgruppen Psykiska sjukdomar och syndrom presenterades så blev det kraftiga protester från

denna patientgrupp.

Socialstyrelsen fick i uppdrag att på nytt att se över regelverket och samla in mer information.

Hearing

Fredag den 7 december 2007 så var flera patientorganisationer inbjudna till Socialstyrelsen för hearing, information och frågor om rekommendationerna för psykiska diagnoser i beslutsstödet.

De organisationer som deltog var

Balans, föreningen för personer med depressiva/manodepressiva besvär

DUFiS- De utbrändas förening i Sverige

Handikappförbundens samarbetsorgan HSO

Riksförbundet ATTENTION, intresseorganisation för neuropsykiatriska funktionshinder.

Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH

Schizofreniförbundet

Svenska OCD-förbundet Ananke

Svenska Ångestsyndromsällskapet

Projektledarna Anne Ericsson och Jan Larsson informerade om bakgrunden med arbetet om försäkringsmedicinskt beslutstöd. Och Socialstyrelsens arbete med psykiatrifrågor. Struktur- övergripande principer och specifika rekommendationer.

Fördel

Vad är det nu som är så bra i den här processen för oss medlemmar i DUFiS ?

Fördelen är att vi bedöms efter gemensamma referensramar utifrån ett helhetsperspektiv. Det förbättrar så att vi får rätt vård och rehabilitering efter vår diagnos. Eller att vi åtminstånde kan kräva det och hänvisa till beslutstödet.  

”Regelverket handlar om ärlig och öppen information.

Förbättrar för patienten att få rätt vård och rehabilitering.

Sjukdomens konsekvens och arbetsförmågan utreds

Ge tid för återvunnen funktion och normal läkning.”

Om vi bara ser oss omkring på DUFiS, hur många av oss har fått likvärdig vård och rehabilitering. Det finns nog lika många olika behandlingsformer och resultat som antalet medlemmar i föreningen.

Hur utlämnade har vi inte varit, hur många har inte kämpat själva med att leta halmstrån att klamra sig fast vid.

Ett krav som vi som patientförening borde ställa är att det ska finnas 3 vårdnivåer, primärvård, psykriatiker, specialistmottagning (kom fram under mötet) Så man inte fastnar på någon nivå.

Utmattningssyndrom är namnet nu på vår diagnos, utbrändhetsordet vill de ha bort. Det är ungefär som att säga snuva om förkylning, sockersjuka om diabetes, det ska vara en korrekt diagnos.

För några år sedan visste man ju inte vad det var och ordet Utbrändhet var det enda att tillgå, men nu har de alltså bestämt att Utmattningssyndrom är vad som gäller.

Endast Vägledande

Den del av beslutsstödet som består av specifika rekommendationer för olika diagnoser ska vara en vägledning för läkare och för Försäkringskassans tjänstemän i arbetet med sjukskrivning. Att de är vägledande betyder att de ska tolkas och användas utifrån de unika förutsättningar som råder i varje situation där sjukskrivning är aktuell. Rekommendationerna skall tillföra kompletterande information till både individ och läkare.

Läkarens slutliga bedömningar måste ske individbaserat och med respekt för individens integritet och unika förhållanden. Bedömningar måste göras på ett sådant sätt att de är tydliga, transparenta, och begripliga för den enskilde.

Avsteg ifrån rekommendationerna bör motiveras och dokumenteras. Det finns en individuell spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga. Detta kan vara grund för avsteg. Samsjuklighet kan vara en annan.

Hur kommer beslutsstödet att följas upp? Vad händer om

någon rekommendation visar sig vara skadlig?

Beslutsstödet kommer att följas upp kontinuerligt. Socialstyrelsen

arbetar med en plan för uppföljning och utvärdering, där både hälso och

sjukvården, Försäkringskassan och Socialstyrelsen (patientorganisationernas nätverk) ingår.

Utifrån erfarenheter och den återkoppling som myndigheten får, kommer de

specifika rekommendationerna kontinuerligt att uppdateras. Rekommendationerna för diagnoserna finns endast i webbformat, bland annat

för att de ska vara lätta att uppdatera och att det alltid ska vara rätt

version som är tillgänglig

Beslutstödet för psykiska diagnoser kommer att presenteras den 20 december 2007 och innehållet i socialstyrelsens text avslöjades inte på mötet.

FÖRSENING

Den 20 december 2007 har nu passerat och Socialstyrelsen har inte kunnat presentera några nya rekommendationer till sjukskrivningsprocessen.

På Socialstyrelsens hemsida finns följande pressmeddelande att läsa.

2007-12-17 Pressmeddelande

Bredare förankring behövs innan alla rekommendationer för sjukskrivning är klara

Socialstyrelsen skulle den 20 december ha överlämnat kompletterande rekommendationer inom Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – vägledning för sjukskrivning. Myndigheten har idag beslutat att inte överlämna dem inom utsatt tid. Rekommendationerna för de allra flesta diagnoser publicerades den 1 oktober men vissa diagnosområden fick förlängd tid av regeringen: utmattningsdiagnoser, depression och ångest. Dessa skulle ha överlämnats innan årets slut.

- Vi beklagar att vården inte kan få stöd redan nu genom våra rekommendationer. Men området är komplext och den praxis som utvecklas har stor betydelse både för enskilda individer och samhället. Därför behöver vi ställa särskilt höga krav på kvaliteten, säger Christina Kärvinge, tf avdelningschef Hälso- och sjukvårdsavdelningen.

När det gäller psykiska diagnoser håller materialet ännu inte den kvalitet som krävs för att myndigheten ska kunna rekommendera vården att följa det. Socialstyrelsen underskattade de svårigheter arbetet innebar när vi utlovade ett färdigt material till årsskiftet. 

Resultatet av det arbete som bedrivits hittills visar att det finns åsiktsskillnader inom läkarkåren. Rekommendationerna måste bygga på en samsyn om vad som är beprövad erfarenhet eftersom det vetenskapliga underlaget är otillräckligt och någon sådan samsyn finns inte ännu. Socialstyrelsen anser att det inte är meningsfullt att ge ut rekommendationer som inte har en bred förankring.

- Vi kan idag inte säga hur lång tid arbetet tar men håller på att ta fram ett förslag på hur det fortsatta arbetet kan bedrivas, säger Christina Kärvinge. De diagnoser där åsiktsskillnaderna är som störst är utmattningssyndrom och andra stressrelaterade tillstånd.

Vid  penna och dator

Eva Carlsson

Ulla Andersson                                                                                                      Tillbaka till Litteratur